Minnen från Jwayya

BOKEN OM SWED ENG COY 106 L
Skrolla för att läsa boken + bonusmaterial digitalt!

Vissa berättelser blir bättre med åren, men historien om vårt kompani var bra redan från början. Vi var en sammansvetsad grupp, som upplevde en unik mission i Libanon med fler än 20 skarpa gaslarm. Efter Gulfkriget fick vi vara med och bemanna en task force för att röja minor i Kuwait, så vi kan utan överdrift berätta med stolthet att vi var med när det skrevs historia.

Vi var Gasmaskbataljonen – alias FN-bataljon 106 L – och det borde funnits gott om material till en traditionell minnesbok men av någon anledning gjordes det aldrig någon sådan om vår bataljon. Det har vi på kompaniet nu själva tagit tag i, lagom till 35-årsjubileet av vår tjänstgöring på Camp Nordic Star i Jwayya.

Min förhoppning är att MINNEN FRÅN JWAYYA blir ett tidsdokument som ger läsaren känslan av att ”vara där”, samtidigt som den sätter våra insatser i ett större sammanhang.

Thobias Ligneman
författare och ställföreträdande kvartermästare på Swed Eng Coy 106 L

SKROLLA OCH LÄS MER:

om bokprojektet
om vårt förband
om boken samt om hur du beställer
nyheter och föreläsningar
läs boken och bonusmaterial digitalt!

Om bokprojektet

I februari 2025 föddes tanken på att göra en minnesbok om vårt kompani. Förslaget fick snabbt tummen upp i kompaniets Facebookgrupp, där ett 80-tal kamrater är medlemmar och som sedan bidragit med bilder och berättelser utifrån olika teman. Övriga på kompaniet har i ett senare skede kontaktats via brev för att göra reklam för projektet samt få in berättelser även från de kamrater som inte hänger på sociala medier.

Förutom kamraternas egna berättelser bygger boken också på brev, dagböcker, tidningsartiklar samt handlingar från bataljonerna 106 L och 108 L, som förvaras på Krigsarkivet. Det har resulterat i följande kapitel:

Stil, säkerhet, skicklighet
Gas, gas, gas!
Bland locals och armed elements
Minor, punkteringar och tornfrisyrer
Finbesök och högtider
Vi drar till Kuwait
En förlust irländarna sent skulle glömma
Sightseeing & baccis
Yxprylar och fynd i våra gömmor
Ordlista för gammelyxor
Band of Brothers
Vad hände sen?

Stil, säkerhet, skicklighet var ett mantra som myntades redan under utbildningen på Almnäs utanför Södertälje. Ledningen för bataljon 106 L lade stort fokus på säkerhet, ordning och reda – delvis som en reaktion på vad som uppfattades som bristande disciplin på bataljonen innan. Det innebar band annat nya, hårdare alkoholregler som ledde till att ett 80-tal kvarvarande soldater från transportkompaniet 104 L sade upp sig i protest – en aktion som ledde till tidningsrubriker om ”alkoholuppror” och ”ölkrig”.

Några dagar in på det nya året höjdes beredskapen på bataljonen. Endast nödvändiga transporter tilläts, alltid med eskort, och över en natt blev staketet runt campen så mycket högre. Vi förberedde oss för ett worst case scenario, att vi skulle bli attackerade med kemiska stridsmedel, men hotbilden handlade om så mycket mer än så. Det pratades om att södra Libanon kunde bli en ”andra front” mot Israel, där även fredsbevarande personal riskerade att hamna i kläm.

Några dagar senare bröt Gulfkriget ut och den 17 januari fick vi vårt första gaslarm. Larmen ledde till en bred palett av reaktioner och även en hel del dråpliga situationer, som när en soldat på maskinplutonen skulle ringa hem för att lugna sina föräldrar. Mitt under samtalet gick ytterligare ett larm, varpå soldaten fick slänga på luren för att ta på sig skyddsmasken. Det var några intensiva veckor som vi aldrig glömmer – och förmodligen inte våra anhöriga heller…

Gaslarmen till trots hade kompaniet kvar samma arbetsuppgifter som innan kriget bröt ut: att röja minor, bygga vägar, laga mat och bilar, ta hand om sjuka och skadade i sjukstugan samt hålla koll på radiotrafiken. Det var business as usual, om än med skyddsmasken nära till hands.

Några veckor senare fick 35 kamrater marschordern att ge sig av mot Kuwait. Vissa drog vinstlotten och fick flyga medan övriga fick köra bil fyra dagar genom öknen i den längsta konvojen i FN:s historia.

Vid sidan av allt allvar hade vi väldigt kul. Vi firade jul och nyår ihop. Vi medaljerades vid en högtidlig ceremoni och sjöng in våren vid Valborg – fast det egentligen kändes mer som svensk sommar med närmare 30 grader på termometern. Den starka sammanhållningen gav också den extra kraft som behövdes för att besegra de ”oövervinnerliga” irländarna i dragkamp – en förlust som de sent skulle glömma. Bragden i Tibnin får förstås också plats i boken liksom konsten att pruta, den libanesiska trafikkulturen och andra höjdpunkter.

Om vårt förband

Den svenska underhållsbataljonen 106 L ingick i UNIFIL, United Nations Interim Force in Lebanon, som verkat i området norr om gränsen till Israel sedan 1978. Dess mandat har förlängts ett år i taget tills i somras, då säkerhetsrådet beslöt att förlänga det en sista gång till den 31 december 2026 och att styrkan därefter ska dras tillbaka. Vid beslutet bestod UNIFIL av omkring 10 500 soldater från 47 länder.

1990-1991 såg UNFIL annorlunda ut. Styrkan bestod då av cirka 5 800 man, fördelade på sex skyttebataljoner från Fiji, Finland, Ghana, Irland, Nepal och Norge. Därutöver fanns ett mindre franskt underhållsförband och ett italienskt helikopterkompani. Dessa var grupperade vid kusten i Naqoura tillsammans med huvuddelen av den svenska bataljonen: förrådskompani, sjukhuskompani, stab- och trosskompani och transportkompani. Bataljonschef var överste Jan-Gunnar Isberg.

Utöver dessa fyra kompanier låg vi ingenjörer grupperade på Camp Nordic Star i byn Jwayya, några mil nordost om övriga svenskar (se svarta pricken på kartan). Kompaniet bestod av ingenjörpluton, maskinpluton, reptropp, stab- och trosspluton samt vaktpluton och leddes av major Hans Otto Nilsson.

Bataljon 106 L tjänstgjorde från september 1990 till maj 1991 och roterade ett kompani i taget, vilket innebar att när ingenjörkompaniet flög ner i november var bataljonsledningen samt stab- och trosskompaniet nästan halvvägs in i sin mission. Några månader senare ändrades systemet med rotationer till att byta ut en tredjedel av bataljonen åt gången.

Om boken och hur du beställer

MINNEN FRÅN JWAYYA
Tryck: Exakta i Malmö.
Släpp: 25 november 2025.
Antal sidor: 224 (A5)
Antal bilder: cirka 450.
Författare: Thobias Ligneman med bidrag från ett 40-tal kamrater på kompaniet.

Boken kostar 183 kronor plus porto, vilket innebär totalt 250 kronor för den som beställer en bok, 448 kronor för den som beställer två. Du beställer genom att skicka ett mejl med önskat antal och din adress till jwayya106@gmail.com så får du inom kort en bekräftelse med uppgifter om betalning.

Överskottet från försäljningen kommer att skänkas till Gula bandets viktiga verksamhet.

Nyheter och föreläsningar

*** 2 september 2026 (preliminärt):
Thobias gästar Fredsbaskrarnas mötesplats i Jönköping och berättar om ”Gasmaskbataljonen” och bokprojektet. Tid: 19.00. Håll utikik efter mer information i Fredsbaskrarna Jönköpings läns kanaler.

17 januari 2026:
Överskottet hittills. 4 764 kronor, swishas till Gula Bandet.
Hela boken + två bonuskapitel finns nu tillgängliga på sidan, på dagen 35 år efter de första gaslarmen.

5 januari 2026:
I skrivande stund finns det bara åtta osålda exemplar av boken. För att göra den tillgänglig för så många som möjligt kommer den under vintern att läggas ut kapitelvis i svartvitt. Du hittar filerna längst ner på sidan, där det även kommer att dyka upp bonusmaterial.

15 december 2025:
Thobias gästade Fredsbaskrarna Skånes nya mötesplats i Kävlinge (ovan) för att berätta om ”Gasmaskbataljonen” och bokprojektet.

25 november 2025:
De första 159 exemplaren är redo att postas till de som förbeställt.

12 november 2025:
Boken skickas till tryck! Eftersom det dök upp mycket material ”fem i tolv” ökas antalet sidor från 216 till 224. Priset blir dock detsamma = mer bok för pengarna!

19 september 2025:
Projektet får färska bilder från det som återstår av campen i Jwayya. I huset på bilden fanns bland annat kompaniexpedition och Signal center, kök, matsal, officersmäss, postkontor och PX-butik. På planen framför huset fanns sjukstuga och vakt. Till vänster om huset gick en lång, lång trappa upp till den platå där huvuddelen av kompaniet bodde. Där fanns även bevakningstorn, verkstad, mäss och helikopterplatta. Av detta finns i dag ingenting kvar.

7 augusti 2025:
Projektet marknadsförs med filmer i tre Facebookgrupper för veteraner, där författaren Thobias Ligneman berättar om boken. Filmerna går även att se på YouTube.

17 februari 2025:
Idén att göra en minnesbok lanseras i kompaniets Facebookgrupp och får raskt tummen upp.

Läs bok och bonusmaterial digitalt!

Den första upplagan av MINNEN FRÅN JWAYYA är i princip slutsåld, men det finns fortfarande några få ”fysiska” exemplar kvar. Vill du ha ett av dem? Mejla jwayya106@gmail.com!

För att göra materialet tillgängligt för så många som möjligt har vi nu lagt ut hela boken digitalt på hemsidan. Observera att Wordpress har en begränsning för hur stora bilagor sidan kan hantera och därför har vissa av kapitlen delats upp i flera filer. De läggs också ut i svartvitt, vilket sparar utrymme samtidigt som det ger ett mervärde till dem som köpt den fysiska boken med bilder i färg.

Här nedan hittar du även två bonuskapitel, som inte är med i boken. Håll till godo!

Stil, säkerhet, skicklighet

Sidan 1-11 (Inledning)
Sidan 12-23
Sidan 24-35 (Inklusive karta över campen, fakta om bataljonen samt tidslinje över vår tjänstgöring)

Vad hände sen?

Sidan 214 till 219
Sidan 220 till 224 (inklusive uppgifter om bildleverantörer och källhänvisningar)

Bonusmaterial

Sidan X225-X245: Breven hem
Sidan X246-X259: Möte med majoren

11 januari 2026: signalist Bertil Asklund och författaren
Thobias Ligneman (alias Lill-QM) tillsammans med
kompanichef Hans Otto Nilsson.